2. Riskbedömningar
Kontraktsvillkor
Leverantören ska identifiera och bedöma faktisk och potentiell negativ påverkan genom att
a) identifiera riskleverantörer,
b) kartlägga leveranskedjorna för riskleverantörer,
c) regelbundet undersöka riskerna för negativ påverkan i den egna verksamheten och i leveranskedjorna för riskleverantörer,
d) samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare eller deras företrädare och hämta information från trovärdiga och oberoende källor om samråd inte är möjligt i leveranskedjorna för riskleverantörer,
e) uppmärksamma negativ påverkan på individer från grupper och befolkningar som har en ökad risk för sårbarhet eller marginalisering, inklusive miljö- och människorättsförsvarare samt
f) prioritera de mest betydande riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet
a) Identifiera riskleverantörer
Ni ska identifiera riskleverantörer.
Nedan finns vår definition av riskleverantörer, som utgår från risker i hela leveranskedjan. Denna liknar de definitioner som används för prioriterade inköpskategorier, vilka vanligtvis även tar hänsyn till inköpsvolym.
”En riskleverantör är en förstaledsleverantör som prioriteras för ytterligare bedömning utifrån leveranskedjans riskprofil och inte utifrån styrkan i relationen med leverantören. Kategoriseringen ska därför baseras på hela leveranskedjans verksamhetskontext, till exempel förekomst av konflikter eller sårbara grupper, svag rättsstat, hög korruptionsgrad eller andra relevanta omständigheter. Hänsyn ska också tas till de verksamheter, produkter eller tjänster som omfattas, till exempel hög användning av informellt arbete, användning av farliga kemikalier eller användning av tunga maskiner.”
Om ni kan visa att ni identifierar prioriterade inköpskategorier utifrån liknande kriterier är det tillräckligt för att uppfylla kravet.
Vi har tagit fram en mall för att prioritera inköpskategorier, som finns längre ner under Mallar processkrav 2.
Det är inget krav att använda vår mall.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver identifieringen av riskleverantörer eller prioriterade inköpskategorier.
- Identifiering av riskleverantörer, för stickprovsprodukter.
INNEHÅLL PÅ SIDAN
a) Identifiera riskleverantörer
c) Undersöka riskerna för negativ påverkan
d) Samråda på ett meningsfullt sätt
e) Uppmärksamma särskilt sårbara
f) Prioritera utifrån sannolikhet och allvarlighet
PROCESSKRAV TILLBÖRLIG AKTSAMHET
3. Förhindra och begränsa (orsak/bidrag)
4. Förhindra och begränsa (koppling)
RELATERADE LÄNKAR LEVERANTÖRER
2. Leverantörens tillbörliga aktsamhet
3. Leverantörens rapporteringsskyldighet
RELATERADE LÄNKAR UPPHANDLARE
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det identifierar riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier, inklusive:
- Hur identifieringen utgår från leveranskedjans riskprofil, inte enbart styrkan i relationen till leverantören.
- Hur bedömningen tar hänsyn till hela leveranskedjans verksamhetskontext (t.ex. förekomst av konflikter eller sårbara grupper, svag rättsstat, hög korruptionsgrad) och till risker kopplade till verksamheter, produkter eller tjänster (t.ex. hög användning av informellt arbete, farliga kemikalier eller tunga maskiner). Här godtas index.
Observera att om företaget har en process för att identifiera riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier som möter ovanstående krav, ska denna godtas även om ett stickprov faller utanför prioriteringen. I sådana fall ska ett nytt stickprov väljas som omfattas av företagets prioritering.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det identifierar riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier, eller så är de ofullständiga:
- Identifieringen utgår från relationens styrka snarare än leveranskedjans riskprofil.
- Bedömningen tar inte hänsyn till hela leveranskedjans verksamhetskontext (t.ex. förekomst av konflikter, sårbara grupper, svag rättsstat eller hög korruptionsgrad) eller till risker kopplade till verksamheter, produkter eller tjänster (t.ex. informellt arbete, farliga kemikalier, tunga maskiner). Inga eller få index används.
b) Kartlägga leveranskedjorna
Ni ska kartlägga leveranskedjorna för riskleverantörer (eller prioriterade inköpskategorier).
Att kartlägga leveranskedjor skiljer sig från att spåra dem. Spårning innebär att ni kan följa material och produkter genom varje steg i produktionen. Med kartläggning avses att ni ska:
- känna till i vilka länder sluttillverkningen sker, och
- kunna göra en övergripande bedömning av var komponenttillverkning, smältverk och raffinaderier finns (om relevant för leveranskedjan) samt var råvaruutvinning sker.
Bedömningen bygger ofta på antaganden, särskilt för råvaror. Följande källor kan vara till hjälp i kartläggningen:
- U.S. Geological Surveys Mineral Commodity Summaries
- Europeiska kommissionens Raw Materials Information System
Vi har tagit fram en mall för kartläggning som finns under Mallar processkrav 2. Det är inget krav att använda vår mall.
Ett gratis verktyg för att vara transparenta med era leveranskedjor är Open Supply Hub. Där kan ni ladda upp era leverantörer och underleverantörer. Ni kan även bädda in kartan på er hemsida.
Kartlägg leveranskedjorna
Vill du lära dig hur du kartlägger leveranskedjorna?
Lägg 15 minuter på vår utbildning.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver kartläggningen av leveranskedjor.
- Kartläggningar av leveranskedjan (Excel-kalkylblad, Word-dokument etc.), för stickprovsprodukterna.
- Utskrifter av digitala spårningar av leveranskedjan, för stickprovsprodukterna.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det kartlägger leveranskedjor för riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier.
Kartläggningar av leveranskedjorna för stickprovsprodukter finns, inklusive:
- Excel-filer, Word-dokument, digitala verktyg eller liknande.
- Bekräftad information om länder för sluttillverkning och åtminstone en övergripande bedömning av länder för komponenttillverkning, smältning/raffinering och råvaruutvinning.
- De antaganden och källor som har använts för kartläggningen.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det kartlägger leveranskedjor för riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier.
Kartläggningar av leveranskedjorna för stickprovsprodukter saknas eller så är de ofullständiga:
- Inga Excel-filer, Word-dokument, digitala verktyg eller liknande finns.
- Ingen bekräftad information om länder för sluttillverkning och/eller ingen övergripande bedömning av länder för komponenttillverkning, smältning/raffinering eller råvaruutvinning finns.
- Ingen information finns om de antaganden och källor som använts för kartläggningen.
c) Undersöka riskerna för negativ påverkan
Ni ska regelbundet undersöka riskerna för negativ påverkan i den egna verksamheten och i leveranskedjorna för riskleverantörer.
Många av riskbedömningarna för den egna verksamheten görs enligt nationell lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och miljöbalken. Ansvarsområdena skiljer sig dock åt – det är främst HR- och miljöexperter som hanterar risker i den egna verksamheten, medan hållbarhets- och inköpsspecialister har fokus på leveranskedjan.
När ni undersöker riskerna i leveranskedjorna för riskleverantörer ska bedömningen omfatta alla typer av negativ påverkan enligt Uppförandekoden för leverantörer eller motsvarande standard. Ni ska också säkerställa att alla relevanta rättighetshavare omfattas – påverkade samhällen, arbetare, miljön och samhället som helhet.
De delar av leveranskedjan som ni har kartlagt (sluttillverkning, komponenttillverkning, smältverk och raffinaderier samt råvaruutvinning) ska ingå i riskbedömningen. Det är möjligt att antingen:
- göra en samlad bedömning av negativ påverkan i hela leveranskedjan, eller
- göra separata bedömningar för varje led.
Bedömningen ska inte enbart baseras på index – ni behöver använda kvalitativa och kontextuella källor. Om tvångsarbete är den mest betydande risken måste detta framgå, så att rätt åtgärder kan vidtas.
Se också till att beakta både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Geografiska risker
Geografiska risker är förhållanden i ett visst land som kan göra branschrisker mer sannolika. Geografiska riskfaktorer kan i allmänhet klassificeras som relaterade till regelverk (t.ex. anpassning till internationella konventioner), styrning (t.ex. tillsynsmyndigheter styrka, rättsstatsprincipen, nivå av korruption), socioekonomisk kontext (t.ex. fattigdom och utbildningsnivåer, sårbarhet och diskriminering av specifika folkgrupper) och politisk kontext (t.ex. förekomst av konflikter).
Branschrisker
Branschrisker är risker som är allmänt förekommande inom en bransch globalt, som ett resultat av branschens kännetecken, verksamhet, produkter och produktionsprocesser. Utvinningssektorn är till exempel ofta förknippad med risker relaterade till ett stort miljöavtryck och påverkan på lokala samhällen. Inom kläd- och skoindustrin är bland annat risker förknippade med fackliga rättigheter, arbetarskydd och låga löner utbredda.
Produktrisker
Produktrisker är risker relaterade till insatsvaror eller produktionsprocesser som används vid utveckling eller användning av specifika produkter. Till exempel finns det en högre risk för informell anställning och otrygga anställningar i tillverkningen av klädesplagg med pärlor eller broderier, medan telefoner och datorer kan innehålla komponenter som riskerar att utvinnas från konfliktområden.
Vi har tagit fram en mall för riskbedömning som finns under Mallar processkrav 2.
Det är inget krav att använda vår mall.
Källor
När ni undersöker risker bör ni ta hjälp av egna eller tredjeparts medarbetarundersökningar, klagomålsmekanismer, fabriksrevisioner, arbetsmiljöinspektioner, miljömässiga och sociala konsekvensbedömningar, KYC-processer och system för regelefterlevnad. Ni bör även begära relevant information från riskleverantörer där så är möjligt.
Ni bör också analysera och integrera information från internationella organisationer, civilsamhället, nationella människorättsinstitutioner, myndigheter, fackförbund, branschorganisationer och medier.
Källor
Vad menas med regelbundet?
Tillbörlig aktsamhet är en kontinuerlig process som kräver regelbunden granskning av risker för negativ påverkan. Det innebär att ni ska analysera risker:
- Innan en ny aktivitet eller ett affärsförhållande inleds (t.ex. fusioner, förvärv, nya kunder, länder och marknader).
- Innan större beslut eller förändringar i verksamheten genomförs (t.ex. avslut av affärsförhållanden).
- Som respons på eller i förebyggande syfte vid förändringar i verksamheten eller leveranskedjan (t.ex. ökande sociala spänningar).
- Regelbundet, minst var 12: e månad, under aktivitetens eller affärsförhållandets livscykel.
Det mest effektiva är att bedöma påverkan så tidigt som möjligt i processen för att begränsa risker och vidta nödvändiga åtgärder i tid.
Behövs detta om ni säljer certifierade produkter?
Det korta svaret är ja.
Ingen certifiering är säker och det är avgörande att förstå riskerna. Att välja certifierade produkter är framför allt en riskreducerande åtgärd, men det ersätter inte behovet av att identifiera och bedöma negativ påverkan. Det är också viktigt att vara förberedd på om eller när negativ påverkan uppstår – särskilt om den är allvarlig.
Identifiera & bedöm negativ påverkan
Vill du lära dig hur du identifierar och bedömer negativ påverkan?
Lägg 20 minuter på vår utbildning.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver hur risker undersöks i er verksamhet och i era leveranskedjor. Dokumentet ska specificera tidsintervall och omständigheter för riskbedömningar.
- Riskbedömningar för den egna verksamheten.
- Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i den egna verksamheten, inklusive:
- Hur kravet på regelbundenhet uppfylls, exempelvis minst var 12:e månad samt vid händelser såsom nya aktiviteter eller förändringar i verksamheten.
- Hur alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
- Hur alla relevanta rättighetshavare omfattas (påverkade samhällen, arbetare, miljön och samhället som helhet).
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i leveranskedjorna, inklusive:
- Hur kravet på regelbundenhet uppfylls, exempelvis minst var 12:e månad samt vid händelser såsom nya affärsrelationer eller förändringar i leveranskedjan.
- Hur alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
- Hur alla relevanta rättighetshavare omfattas (påverkade samhällen, arbetare, miljön och samhället som helhet).
- Hur samtliga relevanta led ingår (sluttillverkning, komponenttillverkning, smältning/raffinering och råvaruutvinning).
- Hur riskbedömningarna inte enbart bygger på index och omfattar både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Riskbedömningar för den egna verksamheten finns, i alla fall om företaget omfattas av arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och miljöbalken, är certifierat eller om det omfattas av sektorspecifika lager som tar sikte på till exempel korruption/affärsetik.
Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter finns och de omfattar alla åtaganden/ESRS, alla relevanta rättighetshavare, samtliga relevanta led—samtidigt som att de inte enbart bygger på index och omfattar både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Observera att det är skillnad på riskbedömningar – som omfattar alla risker, alla rättighetshavare och alla led – och leverantörsbedömningar.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i den egna verksamheten, eller så är de ofullständiga:
- Riskbedömningarna genomförs inte regelbundet, exempelvis årligen och vid händelser såsom nya aktiviteter eller förändringar i verksamheten.
- Alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms inte utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
- Alla relevanta rättighetshavare omfattas inte (påverkade samhällen, arbetare, miljön och/eller samhället som helhet).
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i leveranskedjorna, eller så är de ofullständiga:
- Riskbedömningarna genomförs inte regelbundet, exempelvis årligen och vid händelser såsom nya affärsrelationer eller förändringar i leveranskedjan.
- Alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms inte utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
- Alla relevanta rättighetshavare omfattas inte (påverkade samhällen, arbetare, miljön och/eller samhället som helhet).
- Samtliga relevanta led ingår inte (sluttillverkning, komponenttillverkning, smältning/raffinering och råvaruutvinning).
- Riskbedömningarna bygger enbart på index eller omfattar inte både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Riskbedömningar för den egna verksamheten saknas helt eller så är de ofullständiga, trots att företaget omfattas av arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen, och/eller miljöbalken, certifieringskrav eller sektorspecifika lagar som tar sikte på till exempel korruption/affärsetik.
Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter saknas helt eller så är de ofullständiga—exempelvis omfattar de inte alla åtaganden/ESRS, alla relevanta rättighetshavare och/eller samtliga relevanta led, eller så bygger de enbart på index och/eller missar att inkludera geografiska risker, branschrisker och/eller produktrisker.
d) Samråda på ett meningsfullt sätt
Ni ska samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare eller deras företrädare och hämta information från trovärdiga och oberoende källor om samråd inte är möjligt i leveranskedjorna för riskleverantörer.
Samråd kan ske genom exempelvis dialog med fackliga företrädare, enkäter, möten eller utfrågningar. Syftet är att förstå hur negativ påverkan drabbar personer i ett visst sammanhang.
Samråd hjälper er att förstå om rättighetshavares uppfattningar om negativ påverkan skiljer sig från era eller från varandra. Exempelvis kan förändrade skifttider påverka föräldrar med omsorgsansvar eller religiösa personer. Samråd visar respekt för deras åsikter och rättigheter och bidrar till förtroende och hållbara lösningar.
Vid samråd behöver ni ta hänsyn till språkliga, kulturella och könsrelaterade barriärer så att ingen utestängs. Rättighetshavare kan också ha motstridiga uppfattningar, vilket kan göra frågorna känsliga.
I vår mall för riskbedömning, som finns under Mallar processkrav 2, finns utrymme för att anteckna genomförda samråd eller vilka trovärdiga och oberoende källor ni har använt. Det är inget krav att använda vår mall.
Meningsfullt sätt
De samråd ni genomför ska vara meningsfulla. Detta innebär att de ska kännetecknas av tvåvägskommunikation och av god tro hos deltagarna på båda sidor. Det innebär också att samråden ska vara lyhörda och löpande.
De fyra kriterierna definieras nedan.
| Tvåvägskommunikation innebär att företag och rättighetshavare fritt uttrycker åsikter, delar perspektiv och lyssnar på alternativa synsätt för att nå en gemensam förståelse. Det innebär också att relevanta rättighetshavare ges möjlighet att själva bidra till att utforma och genomföra samrådsaktiviteter. |
| Både företag och rättighetshavare förväntas agera i god tro i samrådsprocessen. Det innebär att företag deltar med en genuin avsikt att förstå hur relevanta rättighetshavares intressen påverkas av verksamheten. Det innebär också att företag är beredda att hantera negativ påverkan som de orsakar eller bidrar till samt att rättighetshavarna på ett ärligt sätt företräder sina intressen, avsikter och farhågor. |
| Lyhörda samråd innebär att företag försöker fatta informerade beslut genom att inhämta synpunkter från dem som sannolikt kommer att påverkas av besluten. Det är viktigt att samråda med potentiellt påverkade rättighetshavare innan beslut fattas som kan påverka dem. Detta innebär att relevant information tillhandahålls i rätt tid så att de kan förstå hur företags beslut kan påverka deras intressen. Det innebär också att företag följer upp överenskomna åtaganden och säkerställer att negativ påverkan på berörda och potentiellt berörda rättighetshavare hanteras, bland annat genom gottgörelse när företaget har orsakat eller bidragit till påverkan. |
| Löpande samråd innebär att samrådsaktiviteter fortsätter under hela verksamhetens eller aktivitetens livscykel och inte är en engångsinsats. |
Rättighetshavare och deras företrädare
Rättighetshavare är individer eller grupper som har särskilda rättigheter i förhållande till specifika ansvarsbärare. Alla människor är rättighetshavare enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Människor bör också ses som aktiva aktörer i förverkligandet av sina rättigheter, både direkt och genom sina företrädare.
Exempel:
| Rättighetshavare | Företrädare |
| Arbetstagare, inklusive inhyrda och informella arbetstagare | Arbetstagarrepresentanter och fackliga organisationer, civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer |
| Påverkade samhällen på lokal, regional eller nationell nivå, inklusive personer som bor nära eller nedströms från verksamheten, såsom markägare, jordbrukare och urfolk | Lokala organisationer, inklusive religiösa ledare och andra samhällsföreträdare, miljö- och människorättsförsvarare, civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer |
När det finns många rättighetshavare är det ofta mer praktiskt att samråda med trovärdiga företrädare. Vid en omstrukturering eller nedläggning av en fabrik kan ni till exempel samråda med fackliga organisationer i stället för med enskilda arbetstagare.
När negativ påverkan drabbar stora grupper kollektivt – exempelvis korruption eller växthusgasutsläpp – är det inte möjligt att samråda direkt med alla rättighetshavare. I sådana situationer kan det vara mer lämpligt att samråda med civilsamhällesorganisationer eller icke-statliga organisationer.
Samråd enligt svensk lagstiftning
Medbestämmandelagen innehåller krav på information och förhandling med arbetstagarorganisationer inför viktigare förändringar i verksamheten.
Arbetsmiljölagen innehåller krav på samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i kapitel 6. Kraven konkretiseras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1).
Diskrimineringslagen innehåller krav på samverkan inom ramen för arbetet med aktiva åtgärder i kapitel 3.
Miljöbalken innehåller krav på samråd i kapitel 6. Den som planerar att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet ska samråda med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda.
Alternativ till samråd
Ni ska alltid samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare, eller deras företrädare, i och omkring er egen verksamhet. I leveranskedjorna kan sådana samråd däremot vara svåra att genomföra. Tredjepartsrevisioner som bygger på intervjuer med arbetstagare kan då vara ett sätt att hämta in rättighetshavares perspektiv.
Ni kan också använda trovärdiga och oberoende källor, exempelvis rapporter från myndigheter, akademiska institutioner, civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer.
Källor
Ni bör även följa svensk och internationell media samt prenumerera på Business and Human Rights Centres nyhetsbrev.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver samråd med rättighetshavare i er egen verksamhet och hur dessa uppfyller kravet på meningsfulla samråd.
- Instruktioner som beskriver samråd med rättighetshavare i leveranskedjan.
- Medarbetarenkäter och protokoll från möten, utfrågningar och andra samrådsförfaranden för stickprovsprodukter.
- Riskbedömningar för den egna verksamheten, inklusive de samråd som ligger till grund för bedömningen.
- Riskbedömningar för leveranskedjan för stickprovsprodukter, inklusive eventuella samråd och/eller de källor som ligger till grund för bedömningen.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i den egna verksamheten, inklusive:
- Hur lagstadgade samråd tillämpas enligt medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och/eller miljöbalken.
- Hur samråd präglas av tvåvägskommunikation, god tro, lyhördhet och kontinuitet.
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i leveranskedjan, inklusive:
- Hur meningsfulla samråd eftersträvas också i leveranskedjan, exempelvis genom arbetstagarintervjuer vid besök och revisioner eller enkäter.
- Hur information inhämtas från trovärdiga och oberoende källor om direkta samråd inte är möjliga.
Det finns underlag som visar att samråd har genomförts i den egna verksamheten, exempelvis medarbetarenkäter eller mötesprotokoll från lagstadgade samråd och och/eller utfrågningar med påverkade samhällen, samt bevis på att dessa ligger till grund för riskbedömningar.
Det finns underlag som visar att samråd har genomförts i leveranskedjorna för stickprovsprodukter, exempelvis arbetstagarintervjuer vid revisioner, eller att samråden har ersatts av trovärdiga och oberoende källor såsom civilsamhället, akademin, myndigheter och medier, samt bevis på att samråden/källorna ligger till grund för riskbedömningar.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i den egna verksamheten, eller så är de ofullständiga:
- Lagstadgade samråd tillämpas inte enligt medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och/eller miljöbalken.
- Samråd präglas inte av tvåvägskommunikation, god tro, lyhördhet och kontinuitet.
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i leveranskedjan, eller så är de ofullständiga:
- Meningsfulla samråd, exempelvis genom arbetstagarintervjuer vid besök och revisioner eller enkäter, eftersträvas inte.
- Information inhämtas inte från trovärdiga och oberoende källor om direkta samråd inte är möjliga.
Det saknas underlag som visar att samråd har genomförts i den egna verksamheten, exempelvis medarbetarenkäter eller mötesprotokoll från lagstadgade samråd och/eller utfrågningar med påverkade samhällen, eller bevis på att dessa har använts i riskbedömningar.
Det saknas underlag som visar att samråd har genomförts i leveranskedjorna för stickprovsprodukter, exempelvis arbetstagarintervjuer vid revisioner, eller att samråden har ersatts av trovärdiga och oberoende källor såsom civilsamhället, akademin, myndigheter eller medier—eller bevis på att samråden/källorna har använts i riskbedömningar.
e) Uppmärksamma särskilt sårbara grupper
Ni ska uppmärksamma negativ påverkan på individer från grupper och befolkningar som har en ökad risk för sårbarhet eller marginalisering, inklusive miljö- och människorättsförsvarare.
Syftet är att säkerställa att ni inte bidrar till eller förvärrar sådan sårbarhet eller marginalisering.
FN har utvecklat rättigheter för följande grupper:
Urfolk
Kvinnor
Nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter
Barn
Personer med funktionsnedsättning
Migrantarbetare och deras familjer
Det finns dock många fler sårbara grupper, se till exempel Human Rights Measurement Initiatives Rights Tracker.
Genom att identifiera sårbara grupper blir ni bättre förberedda för att hantera negativ påverkan. Det gör det också lättare att prioritera de allvarligaste riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet.
I vår mall för riskbedömning, som finns under Mallar processkrav 2, finns stöd för att uppmärksamma särskilt sårbara grupper. Det är inget krav att använda vår mall.
Genusperspektiv
Nedan följer några saker att tänka på utifrån ett genusperspektiv:
| Bedrivs verksamheten i en kontext där kvinnor eller flickor utsätts för omfattande diskriminering? | Det kan öka risken för diskriminering, trakasserier och ojämlika arbetsvillkor. |
| Påverkar verksamheten den lokala ekonomin, miljön eller tillgången till mark och försörjning? | Kvinnor har ofta sämre tillgång till mark, resurser och socialt skydd och kan därför drabbas särskilt hårt. |
| Bedrivs verksamheten i ett konflikt- eller postkonfliktområde? | Kvinnor och flickor är ofta särskilt utsatta i konfliktsituationer, bland annat för sexuellt och könsrelaterat våld. |
| Är det en sektor där många kvinnor arbetar, till exempel inom klädindustrin, elektronik eller jordbruk? | Kvinnodominerade sektorer präglas ofta av högre risker kopplade till låga löner, osäkra anställningar och brister i hälsa och säkerhet. |
| Förekommer överlappande sårbarheter, till exempel kopplade till kön, ursprung, migration, funktionsnedsättning eller utbildningsnivå? | Överlappande sårbarheter kan öka risken för negativ påverkan och begränsa möjligheten att få stöd eller göra sin röst hörd. |
| Ingår arbetare i den informella ekonomin i leveranskedjan? | Kvinnor är överrepresenterade i delar av den informella ekonomin där arbetsvillkor och rättighetsskydd ofta är svagare. |
| Beaktar de rapporter och bedömningar som används kvinnors perspektiv och erfarenheter? | Det är viktigt att kvinnor ges möjlighet att delta i samråd och dialoger för att risker och påverkan ska kunna förstås och hanteras på ett rättvisande sätt. |
Barnperspektiv
Nedan följer några saker att tänka på utifrån ett barnperspektiv:
| Barn som familjemedlemmar till arbetare | Barn som arbetskraft | Barn som medlemmar av samhällen |
| Möjliggör arbetsvillkoren och omständigheterna för kvinnor och män att vara aktiva föräldrar? – Levnadslön? – Arbetstid? – Bestämmelser för gravida och ammande kvinnor? – Föräldraledighet? – Stöd till migrant- och säsongsarbetare att vara föräldrar på distans? – Barnomsorg? – Hälsovård? – Utbildning av god kvalitet? Uppmärksamma särskilt om verksamheten bedrivs i en kontext som kännetecknas av: – Hög andel arbetskraftsmigranter – Fattigdom och betydande informell sektor – Inskränkningar av fackliga rättigheter | Skyddas unga arbetare över minimiåldern från farligt arbete? – Begränsningar i arbetstid? – Begränsningar av arbete på farliga höjder – Begränsningar i användningen av farliga maskiner, utrustning och verktyg? -Begränsningar i transporten av tunga laster? – Exponering för farliga ämnen/processer? – Exponering för nattarbete? – Exponering för arbete där den unga arbetaren är orimligt begränsad till arbetsgivarens lokaler? Uppmärksamma särskilt om verksamheten bedrivs i en kontext som kännetecknas av: – Ålder då skolan slutar är inte densamma som minimiålder för arbete – Hög förekomst av barnarbete eller unga arbetare – Låg tillgänglighet till och kvalitet på skolor samt låg andel inskrivna elever och låg andel elever med slutförd skolgång – Stora och obligatoriska praktikprogram som kan användas för att kompensera för arbetskraftsbrist – Hög andel arbetskraftsmigranter – Fattigdom och betydande informell sektor – Inskränkningar av fackliga rättigheter | Omfattar verksamheten markförvärv och förflyttning/avvisning av befolkning? – Har samråd genomförts med befolkningen för att identifiera och hantera negativ påverkan på barn? – Har barns rätt till bl.a. utbildning, skydd, hälsa, tillräcklig mat och vatten, tillräcklig levnadsstandard samt deltagande tagits i beaktande? – Har fritt och informerat förhandssamtycke inhämtats från urfolk? Omfattar verksamheten privata eller offentliga säkerhetsstyrkor? – Finns det risk för att barn rekryteras eller används av säkerhetsstyrkor för säkerhetsrelaterat arbete, eller för arbete relaterat till matleveranser, logistik, administration, spionage? – Finns det risk för att barn kommer i kontakt med säkerhetsstyrkor på grund av t.ex. olaga intrång eller som vittnen till säkershetsstyrkornas överträdelser – Finns det risk för att barn utsätts för övergrepp, hot och trakasserier av säkerhetsstyrkor? Bedrivs verksamheten i ett område påverkat av katastrofer, konflikter eller politisk instabilitet? – Är verksamheten inblandad i farliga aktiviteter som medför högre risk för katastrof orsakad av människor? Omfattar befolkningen barn som kan vara särskilt sårbara, t.ex. barn med funktionsnedsättningar, fördrivna barn, migrerande barn, barn som har separerats från sina familjer eller barn från urfolk? – Finns det risk för att verksamheten stöttar stridande fraktioner eller förvärrar diskriminering eller spänningar genom att samråda eller interagera mer med en grupp än med andra? Bidrar verksamheten till omfattande miljöpåverkan? Finns det risk för att barns livsmedelssäkerhet och hälsa påverkas? – Bristen på rent vatten är ett allvarligt hot då vattenburna sjukdomar såsom diarré är en huvudsaklig dödsorsak bland barn under 5 år. Barn absorberar också en högre andel föroreningar än vad vuxna gör. Uppmärksamma särskilt om verksamheten bedrivs i en kontext som kännetecknas av: – Urfolk – Konflikter och politisk instabilitet – Landsbygd och avlägsna områden – Hög brottslighet – Krav från staten att använda offentliga säkerhetsstyrkor – Icke-fungerande straffrättsliga system, inklusive för barn och ungdomar – Katastrofer (översvämningar, torka, jordbävningar, cykloner) – Livsmedelsosäkerhet och undernäring – Fattigdom och betydande informell sektor |
Miljö- och människorättsförsvarare
Miljö- och människorättsförsvarare är personer eller grupper som arbetar för att skydda mänskliga rättigheter eller miljön. Det kan exempelvis handla om urfolk, fackliga företrädare, journalister, mark- och miljöförsvarare eller antikorruptionsaktivister.
Försvarare kan utsättas för:
- hot och dödshot,
- våld och trakasserier,
- godtyckliga frihetsberövanden,
- rättsliga trakasserier och så kallade SLAPP-processer,
- försvinnanden och mord.
Business & Human Rights Centre dokumenterade 790 attacker mot människorättsförsvarare kopplade till företagsrelaterad påverkan under 2025, inklusive 53 mord.
Vid riskbedömningar bör ni därför särskilt beakta:
- verksamhet i konfliktområden eller högriskområden,
- påverkan på urfolk och lokalsamhällen,
- markrättigheter och naturresurser,
- konflikter kopplade till gruvdrift, jordbruk, energi eller infrastrukturprojekt,
- risk för repressalier mot personer som framför klagomål eller kritik.
Ni kan bland annat använda följande källor:
Civic Freedoms & HRD Data – Business and Human Rights Centre
The Observatory For the Protection of Human Rights Defenders
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver identifiering av särskilt sårbara grupper i era riskbedömningar.
- Riskbedömningar för den egna verksamheten, inklusive information om särskilt sårbara grupper.
- Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter, inklusive information om särskilt sårbara grupper.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för leveranskedjan.
Särskilt sårbara grupper har identifierats i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Särskilt sårbara grupper har identifierats i riskbedömningar för leveranskedjan för stickprovsprodukter.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för leveranskedjan.
Särskilt sårbara grupper har inte identifierats i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Särskilt sårbara grupper har inte identifierats i riskbedömningar för leveranskedjan för stickprovsprodukter.
f) Prioritera utifrån sannolikhet och allvarlighet
Ni ska prioritera de mest betydande riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Det finns ingen hierarki inom mänskliga rättigheter – rättigheterna är sammanhängande, ömsesidigt beroende och odelbara. Samtidigt är det ofta omöjligt att hantera all negativ påverkan på samma gång. Därför behöver ni prioritera.
När negativ påverkan redan har inträffat, det vill säga är faktisk, är det allvarligheten som avgör prioriteringen. När det gäller potentiell negativ påverkan behöver både sannolikhet och allvarlighet beaktas.
Uppströms i leveranskedjor är informationen ofta begränsad och spårbarheten låg, vilket kan göra det svårt att avgöra om en påverkan är faktisk eller potentiell. Här är det därför ofta relevant att alltid ta i beaktande sannolikhet.
Om en påverkan har låg sannolikhet men hög allvarlighet väger allvarligheten tyngst. Fokus behöver vara på den påverkan som orsakar störst skada, exempelvis risk för förlust av liv, även om sannolikheten bedöms som låg.
Allvarligheten ska bedömas utifrån den negativa påverkans:
- Vikt, vilket avser hur allvarlig den negativa påverkan är.
- Omfattning, vilket handlar om påverkans räckvidd, till exempel hur många individer eller hur stora miljöområden som påverkas eller riskerar att påverkas.
- Möjlighet att återställa, vilket innebär i vilken utsträckning de drabbade individerna eller miljön kan återställas till situationen före den negativa påverkan.
Exempel på vikt, omfattning och möjlighet att återställa
Tabellen är från s. 43-44 i OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande.
| | Vikt | Omfattning | Möjlighet att återställa |
| Mänskliga rättigheter | - Omfattningen av intrång i tillgången till grundläggande livsförnödenheter eller friheter (t.ex. utbildning, försörjning etc.) | - Antal personer som påverkas – % av identifierbara grupper av människor som påverkas | – I vilken utsträckning påverkan kan åtgärdas (t.ex. genom kompensation eller återställande) – Huruvida de berörda personerna kan återställas till sitt utövande av rättigheten i fråga |
| Arbetares rättigheter | - Omfattningen av påverkan på arbetares hälsa eller säkerhet – Huruvida kränkningen gäller en grundläggande rättighet i arbetslivet | – Antal arbetstagare/ anställda som berörs – I vilken utsträckning påverkan är systematisk (t.ex. i en viss geografi, bransch eller delsektor) – I vilken utsträckning vissa grupper påverkas oproportionerligt mycket av påverkan (t.ex. minoriteter, kvinnor osv.) | – I vilken utsträckning påverkan kan åtgärdas (t.ex. genom kompensation, återinträde i tjänst osv.) – Huruvida de berörda arbetarna kan återställas till det tidigare åtnjutandet av rättigheten i fråga – I vilken utsträckning hot mot arbetare för att de bildat eller anslutit sig till en fackförening i praktiken kommer att frånta arbetarna rätten till representation |
| Miljön | – Omfattningen av påverkan på människors hälsa – Omfattningen av förändringar i artsammansättningen – Vattenanvändningsintensitet (% användning av totala tillgängliga resurser) – Grad av avfall och kemisk generering (ton; % av genereringen) | – Påverkans geografiska räckvidd – Antal arter som påverkas | – I vilken utsträckning det är möjligt eller praktiskt genomförbart att återställa naturområdet – Hur lång tid det skulle ta att gottgöra |
| Affärsetik | - Monetärt belopp av mutan – Förlust av liv eller allvarlig kroppsskada orsakad av mutor – Mutans brottsliga karaktär – Påverkan på marknader, människor, miljö och samhälle på grund av beslut som fattats baserat på mutor – Storleken på vinsten från mutorna | – Frekvens som mutor betalas – Geografisk spridning av mutor – Antal och/eller nivå på tjänstemän, anställda eller agenter som deltar i mutor – Omfattningen av aktiviteter kopplade till mutor – Antal identifierbara grupper som påverkas av beslut baserade på mutor | - Omfattningen av skador på samhället på grund av förlust av offentliga medel – I vilken utsträckning aktiviteter som bedrivs och möjliggörs av mutor kommer att leda till oåterkallelig negativ påverkan |
Allvarlighet är inte ett absolut begrepp utan måste bedömas i relation till annan negativ påverkan i det enskilda fallet.
I vår mall för riskbedömning av leveranskedjan, som finns under Mallar processkrav 2, finns stöd för att prioritera risker. Det är inget krav att använda vår mall.
När de mest allvarliga riskerna har hanterats behöver arbetet fortsätta successivt med övriga risker.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver prioriteringen utifrån sannolikhet och allvarlighet.
- Riskbedömningar för den egna verksamheten, inklusive prioriteringar utifrån sannolikhet och allvarlighet.
- Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter, inklusive prioriteringar utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det prioriterar risker utifrån sannolikhet och allvarlighet, inklusive hur allvarligheten bedöms utifrån:
- Vikt, vilket avser hur allvarlig den negativa påverkan är.
- Omfattning, vilket handlar om påverkans räckvidd, till exempel hur många individer eller hur stora miljöområden som påverkas eller riskerar att påverkas.
- Möjlighet att återställa, vilket innebär i vilken utsträckning de drabbade individerna eller miljön kan återställas till situationen före den negativa påverkan.
Riskerna i den egna verksamheten har prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Riskerna i leveranskedjorna för stickprovsprodukter har prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Observera att sannolikhet och allvarlighet inte är detsamma som sannolikhet och konsekvens. Tillbörlig aktsamhet fokuserar på negativ påverkan på människor, miljö och samhälle, inte på risker för företaget. Dessa riskbedömningar skiljer sig också från de dubbla väsentlighetsanalyser som görs enligt CSRD, där både påverkan på omvärlden och påverkan på företagets resultat beaktas.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det prioriterar risker utifrån sannolikhet och allvarlighet, eller så är de ofullständiga. Det vill säga, allvarligheten bedöms inte utifrån:
- Vikt, vilket avser hur allvarlig den negativa påverkan är.
- Omfattning, vilket handlar om påverkans räckvidd, till exempel hur många individer eller hur stora miljöområden som påverkas eller riskerar att påverkas.
- Möjlighet att återställa, vilket innebär i vilken utsträckning de drabbade individerna eller miljön kan återställas till situationen före den negativa påverkan.
Riskerna i den egna verksamheten har inte prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Riskerna i leveranskedjorna för stickprovsprodukter har inte prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
