Processkrav 2 – Riskbedömning
Vi förklarar begreppen riskleverantör, kartläggning av leveranskedjan, samråd med rättighetshavare och särskilt sårbara grupper, samt hur ni prioriterar risker utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Utdrag ur kontraktsvillkoretför tillbörlig aktsamhet
Leverantören ska identifiera och bedöma faktisk och potentiell negativ påverkan genom att
a) identifiera riskleverantörer,
b) kartlägga leveranskedjorna för riskleverantörer,
c) regelbundet undersöka riskerna för negativ påverkan i den egna verksamheten och i leveranskedjorna för riskleverantörer,
d) samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare eller deras företrädare och hämta information från trovärdiga och oberoende källor om samråd inte är möjligt i leveranskedjorna för riskleverantörer,
e) uppmärksamma negativ påverkan på individer från grupper och befolkningar som har en ökad risk för sårbarhet eller marginalisering, inklusive miljö- och människorättsförsvarare samt
f) prioritera de mest betydande riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet
Identifiera riskleverantörer
Ni ska identifiera riskleverantörer.
Nedan hittar ni vår definition av riskleverantörer, som tar i beaktande risker för människor, miljö och samhälle i hela leveranskedjan. Som ni ser liknar denna definition de definitioner som används för prioriterade inköpskategorier, vilka vanligtvis även tar hänsyn till inköpsvolym.
”Riskleverantörer är förstaledsleverantörer som prioriteras för ytterligare bedömning utifrån deras leveranskedjors riskprofiler och inte utifrån styrkan i deras relation med leverantören. Kategoriseringen ska därför baseras på hela leveranskedjans verksamhetskontext (t.ex. förekomst av konflikter eller sårbara grupper, svag rättsstat, hög korruptionsgrad), de verksamheter, produkter eller tjänster som omfattas (t.ex. hög användning av informellt arbete, användning av farliga kemikalier, användning av tunga maskiner) eller andra relevanta överväganden.”
Om ni kan visa att ni identifierar prioriterade inköpskategorier baserat på en definition som liknar vår definition av riskleverantörer, och eventuellt inköpsvolym, är detta tillräckligt för att uppfylla kravet.
Det varierar från bransch till bransch vilka överväganden som är relevanta när ni identifierar riskleverantörer. Vi har tagit fram en mall som finns längre ner under Mallar processkrav 2. Det är inget krav att använda just denna mall. Ni kan visa att ni uppfyller kravet på andra sätt.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver identifieringen av riskleverantörer eller prioriterade inköpskategorier.
- Identifiering av riskleverantörer, för stickprovsprodukter.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det identifierar riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier, inklusive:
- Hur identifieringen utgår från leveranskedjans riskprofil, inte enbart styrkan i relationen till leverantören.
- Hur bedömningen tar hänsyn till hela leveranskedjans verksamhetskontext (t.ex. förekomst av konflikter eller sårbara grupper, svag rättsstat, hög korruptionsgrad) och till risker kopplade till verksamheter, produkter eller tjänster (t.ex. hög användning av informellt arbete, farliga kemikalier eller tunga maskiner). Här godtas index.
Observera att om företaget har en process för att identifiera riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier som möter ovanstående krav, ska denna godtas även om ett stickprov faller utanför prioriteringen. I sådana fall ska ett nytt stickprov väljas som omfattas av företagets prioritering.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det identifierar riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier, eller så är de ofullständiga:
- Identifieringen utgår från relationens styrka snarare än leveranskedjans riskprofil.
- Bedömningen tar inte hänsyn till hela leveranskedjans verksamhetskontext (t.ex. förekomst av konflikter, sårbara grupper, svag rättsstat eller hög korruptionsgrad) eller till risker kopplade till verksamheter, produkter eller tjänster (t.ex. informellt arbete, farliga kemikalier, tunga maskiner). Inga eller få index används.
Kartlägga leveranskedjorna
Ni ska kartlägga leveranskedjorna för riskleverantörer (eller prioriterade inköpskategorier).
Att kartlägga leveranskedjor skiljer sig från att spåra desamma, eftersom spårning kräver information som många leverantörer saknar. Ni ska dock ha kunskap om i vilka länder sluttillverkningen sker och kunna göra en övergripande bedömning av var komponenttillverkning äger rum, var smältverk och raffinaderier finns (om detta är relevant för leveranskedjan) samt var råvaruutvinning sker.
Denna bedömning bygger ofta på antaganden, särskilt för råvaror. En användbar källa är U.S. Geological Surveys Mineral Commodity Summaries, som uppskattar global gruvproduktion och reserver för över 90 mineraler. Ni kan också använda er av Europakommissionens Raw Materials Information System. Även sökmotorer kan hjälpa vid kartläggning, liksom AI-verktyg.
Vi har tagit fram en mall för kartläggning som finns längre ner under Mallar processkrav 2. Det är inget krav att använda just denna mall. Ni kan visa att ni uppfyller kravet på andra sätt. Kom också ihåg att uppdatera er kartläggning när ni med tiden får mer information om era leveranskedjor.
Ett gratis verktyg ni kan använda för att vara öppna med era leveranskedjor är Open Supply Hub. Där kan ni ladda upp era leverantörer och underleverantörer. Ni kan även bädda in kartan på er hemsida.
Kartlägg leveranskedjorna
Vill du lära dig hur du kartlägger leveranskedjorna?
Lägg 15 minuter på vår utbildning.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver kartläggningen av leveranskedjor.
- Kartläggningar av leveranskedjan (Excel-kalkylblad, Word-dokument etc.), för stickprovsprodukterna.
- Utskrifter av digitala spårningar av leveranskedjan, för stickprovsprodukterna.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det kartlägger leveranskedjor för riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier.
Kartläggningar av leveranskedjorna för stickprovsprodukter finns, inklusive:
- Excel-filer, Word-dokument, digitala verktyg eller liknande.
- Bekräftad information om länder för sluttillverkning och åtminstone en övergripande bedömning av länder för komponenttillverkning, smältning/raffinering och råvaruutvinning.
- De antaganden och källor som har använts för kartläggningen.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det kartlägger leveranskedjor för riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier.
Kartläggningar av leveranskedjorna för stickprovsprodukter saknas eller så är de ofullständiga:
- Inga Excel-filer, Word-dokument, digitala verktyg eller liknande finns.
- Ingen bekräftad information om länder för sluttillverkning och/eller ingen övergripande bedömning av länder för komponenttillverkning, smältning/raffinering eller råvaruutvinning finns.
- Ingen information finns om de antaganden och källor som använts för kartläggningen.
Undersöka riskerna för negativ påverkan
Ni ska regelbundet undersöka riskerna för negativ påverkan i den egna verksamheten och i leveranskedjorna för riskleverantörer.
Många av riskbedömningarna för den egna verksamheten görs redan enligt nationell lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och miljöbalken. Ansvarsområdena skiljer sig dock åt – det är främst HR- och miljöexperter som hanterar risker inom den egna verksamheten, medan det ofta är hållbarhets- och inköpsspecialister som har fokus på leveranskedjan. Riskbedömningarna för den egna verksamheten ska utgå från företagets verksamhetskontext och relevanta risker.
När ni undersöker riskerna i leveranskedjorna för riskleverantörer ska bedömningen omfatta alla typer av negativ påverkan enligt Uppförandekoden för leverantörer eller motsvarande standard, till exempel European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Denna standard omfattar dock inte uppförandekodens skrivningar om konkurrensbegränsande beteende och beskattning, vilket gör att ni behöver lägga till dem. Ni ska också säkerställa att alla relevanta rättighetshavare omfattas av bedömningen – inklusive påverkade samhällen, arbetare, miljön och samhället som helhet.
De delar av leveranskedjan som ni har kartlagt (sluttillverkning, komponenttillverkning, smältverk och raffinaderier samt råvaruutvinning) ska ingå i riskbedömningen. Det är möjligt att antingen:
- göra en samlad bedömning av negativ påverkan i hela leveranskedjan, eller
- göra separata bedömningar för varje led.
Bedömningen ska inte enbart baseras på index – ni behöver använda kvalitativa och kontextuella källor. Om tvångsarbete är den mest betydande risken, måste detta tydligt framgå, så att rätt åtgärder kan vidtas. Se också till att beakta både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Geografiska risker
Geografiska risker är förhållanden i ett visst land som kan göra branschrisker mer sannolika. Geografiska riskfaktorer kan i allmänhet klassificeras som relaterade till regelverk (t.ex. anpassning till internationella konventioner), styrning (t.ex. tillsynsmyndigheter styrka, rättsstatsprincipen, nivå av korruption), socioekonomisk kontext (t.ex. fattigdom och utbildningsnivåer, sårbarhet och diskriminering av specifika folkgrupper) och politisk kontext (t.ex. förekomst av konflikter).
Branschrisker
Branschrisker är risker som är allmänt förekommande inom en bransch globalt, som ett resultat av branschens kännetecken, verksamhet, produkter och produktionsprocesser. Utvinningssektorn är till exempel ofta förknippad med risker relaterade till ett stort miljöavtryck och påverkan på lokala samhällen. Inom kläd- och skoindustrin är bland annat risker förknippade med fackliga rättigheter, arbetarskydd och låga löner utbredda.
Produktrisker
Produktrisker är risker relaterade till insatsvaror eller produktionsprocesser som används vid utveckling eller användning av specifika produkter. Till exempel finns det en högre risk för informell anställning och otrygga anställningar i tillverkningen av klädesplagg med pärlor eller broderier, medan telefoner och datorer kan innehålla komponenter som riskerar att utvinnas från konfliktområden.
Vi har tagit fram en mall för riskbedömning som finns längre ner under Mallar processkrav 2. Det är inget krav att använda just denna mall. Ni kan visa att ni uppfyller kravet på andra sätt.
Källor
När ni undersöker risker bör ni ta hjälp av egna eller tredjeparts medarbetarundersökningar, klagomålsmekanismer, fabriksrevisioner, arbetsmiljöinspektioner, miljömässiga och sociala konsekvensbedömningar, KYC-processer och system för regelefterlevnad.
Ni bör även begära relevant information från riskleverantörer där så är möjligt.
Ni bör också analysera och integrera information från internationella organisationer, civilsamhället, nationella människorättsinstitutioner, myndigheter, fackförbund, branschorganisationer och medier.
Vad menas med regelbundet?
Tillbörlig aktsamhet är en kontinuerlig process som kräver regelbunden granskning av risker för negativ påverkan. Det innebär att ni ska analysera risker:
- Innan en ny aktivitet eller ett affärsförhållande inleds (t.ex. fusioner, förvärv, nya kunder, länder och marknader).
- Innan större beslut eller förändringar i verksamheten genomförs (t.ex. avslut av affärsförhållanden).
- Som respons på eller i förebyggande syfte vid förändringar i verksamheten eller leveranskedjan (t.ex. ökande sociala spänningar).
- Regelbundet, minst var 12: e månad, under aktivitetens eller affärsförhållandets livscykel.
Det mest effektiva är att bedöma påverkan så tidigt som möjligt i processen för att begränsa risker och vidta nödvändiga åtgärder i tid.
Behövs detta om ni säljer certifierade produkter?
Det korta svaret är ja. Ingen certifiering är säker och det är avgörande att förstå riskerna i leveranskedjan. Att välja certifierade produkter är framför allt en metod för att minska risker, men det ersätter inte behovet av att identifiera och bedöma negativ påverkan. Det är också viktigt att vara förberedd på om eller när negativ påverkan uppstår – särskilt om den är allvarlig.
Identifiera & bedöm negativ påverkan
Vill du lära dig hur du identifierar och bedömer negativ påverkan?
Lägg 20 minuter på vår utbildning.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver hur risker undersöks i er verksamhet och i era leveranskedjor. Dokumentet ska specificera tidsintervall och omständigheter för riskbedömningar.
- Riskbedömningar för den egna verksamheten.
- Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i den egna verksamheten, inklusive:
- Hur kravet på regelbundenhet uppfylls, exempelvis minst var 12:e månad samt vid händelser såsom nya aktiviteter eller förändringar i verksamheten.
- Hur alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
- Hur alla relevanta rättighetshavare omfattas (påverkade samhällen, arbetare, miljön och samhället som helhet).
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i leveranskedjorna, inklusive:
- Hur kravet på regelbundenhet uppfylls, exempelvis minst var 12:e månad samt vid händelser såsom nya affärsrelationer eller förändringar i leveranskedjan.
- Hur alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
- Hur alla relevanta rättighetshavare omfattas (påverkade samhällen, arbetare, miljön och samhället som helhet).
- Hur samtliga relevanta led ingår (sluttillverkning, komponenttillverkning, smältning/raffinering och råvaruutvinning).
- Hur riskbedömningarna inte enbart bygger på index och omfattar både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Riskbedömningar för den egna verksamheten finns, i alla fall om företaget omfattas av arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och miljöbalken, är certifierat eller om det omfattas av sektorspecifika lager som tar sikte på till exempel korruption/affärsetik.
Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter finns och de omfattar alla åtaganden/ESRS, alla relevanta rättighetshavare, samtliga relevanta led—samtidigt som att de inte enbart bygger på index och omfattar både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Observera att det är skillnad på riskbedömningar—som omfattar alla risker, alla rättighetshavare och alla led—och leverantörsbedömningar.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i den egna verksamheten, eller så är de ofullständiga:
- Riskbedömningarna genomförs inte regelbundet, exempelvis årligen och vid händelser såsom nya aktiviteter eller förändringar i verksamheten.
- Alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms inte utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
- Alla relevanta rättighetshavare omfattas inte (påverkade samhällen, arbetare, miljön och/eller samhället som helhet).
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i leveranskedjorna, eller så är de ofullständiga:
- Riskbedömningarna genomförs inte regelbundet, exempelvis årligen och vid händelser såsom nya affärsrelationer eller förändringar i leveranskedjan.
- Alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms inte utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
- Alla relevanta rättighetshavare omfattas inte (påverkade samhällen, arbetare, miljön och/eller samhället som helhet).
- Samtliga relevanta led ingår inte (sluttillverkning, komponenttillverkning, smältning/raffinering och råvaruutvinning).
- Riskbedömningarna bygger enbart på index eller omfattar inte både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Riskbedömningar för den egna verksamheten saknas helt eller så är de ofullständiga, trots att företaget omfattas av arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen, och/eller miljöbalken, certifieringskrav eller sektorspecifika lagar som tar sikte på till exempel korruption/affärsetik.
Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter saknas helt eller så är de ofullständiga—exempelvis omfattar de inte alla åtaganden/ESRS, alla relevanta rättighetshavare och/eller samtliga relevanta led, eller så bygger de enbart på index och/eller missar att inkludera geografiska risker, branschrisker och/eller produktrisker.
Samråda på ett meningsfullt sätt
Ni ska samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare eller deras företrädare och hämta information från trovärdiga och oberoende källor om samråd inte är möjligt i leveranskedjorna för riskleverantörer. Samråd kan ske genom social dialog, enkäter, möten, utfrågningar eller andra metoder. Syftet är att förstå hur en viss påverkan drabbar specifika personer i ett visst sammanhang.
Samråd med rättighetshavare och deras företrädare hjälper er att förstå om deras uppfattningar om negativ påverkan skiljer sig från varandra eller från era. Till exempel kan förändringar i skifttider påverka föräldrar med barnomsorgsansvar eller troende personer. Genom samråd visar ni respekt för deras åsikter och rättigheter, vilket bygger förtroende och främjar hållbara lösningar.
Samråd kräver särskild hänsyn till språkliga, kulturella och könsrelaterade barriärer, så att ingen utestängs. Dessutom kan rättighetshavare ha motstridiga åsikter, vilket kan göra frågor känsliga.
I den mall för riskbedömning som vi har tagit fram, som finns längre ner under Mallar processkrav 2, ska ni anteckna de samråd ni har haft alternativt de trovärdiga och oberoende källor ni har använt.
Meningsfullt sätt
De samråd som ni genomför ska vara meningsfulla. Detta innebär att de ska kännetecknas av tvåvägskommunikation och av god tro hos deltagarna på båda sidor. Det innebär också att parterna ska vara lyhörda och samråden pågående. De fyra kriterierna definieras nedan.
| Tvåvägskommunikation innebär att både ni och rättighetshavare fritt uttrycker åsikter, delar perspektiv och lyssnar på alternativa synpunkter för att nå en ömsesidig förståelse. Det innebär också att relevanta rättighetshavare själva har möjlighet att hjälpa till med att utforma och genomföra aktiviteter för att skapa engagemang. |
| Både ni och rättighetshavare förväntas handla i god tro i aktiviteter för att skapa engagemang. Detta innebär att ni engagerar er med den genuina avsikten att förstå hur relevanta rättighetshavares intressen påverkas av er verksamhet. Det innebär också att ni är beredda att ta itu med negativ påverkan som ni orsakar eller bidrar till och att rättighetshavare ärligt företräder sina intressen, avsikter och farhågor. |
| Lyhört engagemang innebär att ni försöker fatta informerade beslut genom att inhämta synpunkter från dem som sannolikt kommer att påverkas av beslutet. Det är viktigt att engagera potentiellt berörda intressenter och rättighetshavare innan ni fattar beslut som kan påverka dem. Detta innebär att all information som de potentiellt berörda rättighetshavarna behöver ska tillhandahållas i god tid för de att kunna fatta ett välgrundat beslut om hur ert beslut kan påverka deras intressen. Det innebär också att genomförandet av överenskomna åtaganden fullföljs, vilket säkerställer att negativ påverkan på berörda och potentiellt berörda rättighetshavare hanteras, bland annat genom tillhandahållande av gottgörelse när ni har orsakat eller bidragit till påverkan. |
| Pågående engagemang innebär att aktiviteter för att engagera rättighetshavare fortsätter under en verksamhets eller aktivitets hela livscykel och inte är en engångsinsats. |
Rättighetshavare och deras företrädare
Rättighetshavare är individer eller grupper som har särskilda rättigheter i förhållande till specifika pliktbärare. Alla människor är rättighetshavare under Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Alla människor ska också betraktas som aktiva aktörer i förverkligandet av sina rättigheter – både direkt och genom sina företrädare.
| Rättighetshavare | Företrädare |
| Arbetare, inklusive utlokaliserade och informella arbetare | Arbetstagarrepresentanter och fackföreningar, civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer |
| Påverkade samhällen på lokal, regional eller nationell nivå, inklusive människor som bor nära eller nedströms från verksamheten, som markägare, bönder och urfolk | Samhällsbaserade organisationer inklusive religiösa ledare och samhällsledare, miljö- och människorättsförsvarare, civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer |
När det finns många rättighetshavare är det ofta enklare att samråda med trovärdiga företrädare. Vid en fabriksomstrukturering eller nedläggning kan ni till exempel samråda med fackföreningar istället för enskilda arbetstagare. Vid negativ påverkan som orsakar kollektiva skador – som korruption som drabbar hela befolkningar eller växthusgasutsläpp med gränsöverskridande effekter – är brett samråd med alla rättighetshavare inte möjligt. I sådana fall kan det vara mer lämpligt att samråda med representativa organisationer, såsom civilsamhälles- eller icke-statliga organisationer.
Alternativ till samråd
Ni ska alltid samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare, eller deras företrädare, i och omkring er egen verksamhet. Det kan dock vara svårt att samråda i leveranskedjorna. Som alternativ kan ni hämta information från trovärdiga och oberoende källor, inklusive tredjepartsrevisioner som bygger på intervjuer med arbetstagare. Det finns också offentligt tillgängliga källor från regeringar, akademiska institutioner, civilsamhället och icke-statliga organisationer.
För att få en djupare förståelse för rättighetshavares perspektiv inom specifika branscher eller kontexter bör ni även bevaka svensk och internationell media och använda sökmotorer och AI-verktyg.
Samråd enligt svensk lagstiftning
I Sverige kräver lagstiftningen flera former av samråd, bland annat följande:
- Arbetsmiljölagen reglerar samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i kapitel 6, där skyldigheterna beskrivs mer detaljerat i Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).
- Diskrimineringslagen innehåller motsvarande krav i kapitel 3.
- Miljöbalken (kapitel 6) fastslår att den som planerar att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet ska samråda med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda.
Social dialog
Det huvudsakliga målet med social dialog är att främja samförstånd och demokratiskt engagemang bland aktörerna i arbetslivet. Social dialog kan ske som en trepartsprocess, där regeringen deltar som en officiell part, eller som en tvåpartsrelation mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Den kan vara formell eller informell, och ofta är den en kombination av båda. Social dialog kan äga rum på nationell, regional eller företagsnivå. För att social dialog ska kunna fungera krävs:
- Starka, oberoende arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer med tillgång till relevant information och teknisk kapacitet att delta.
- Politisk vilja och åtagande från alla parter att aktivt medverka.
- Respekt för grundläggande rättigheter, såsom föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar.
- Lämpligt institutionellt stöd för att säkerställa en effektiv dialog.
På den svenska arbetsmarknaden finns över 100 fackförbund och arbetsgivarorganisationer, som tillsammans administrerar cirka 650 kollektivavtal. Sverige har en hög täckning av kollektivavtal, även om täckningsgraden sjunker. Denna nedgång är dock inte lika kraftig som minskningen av facklig anslutning. Tack vare kollektivavtalstäckningen är social dialog vanligt förekommande i Sverige.
I globala leveranskedjor ser situationen ofta annorlunda ut. Om ni inte aktivt lyfter fram rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, samt kravet på samråd med rättighetshavare, finns en risk att era leverantörer inte tillämpar social dialog i samråd med sina arbetstagare. Istället kan de:
- Förlita sig på sin egen ledning eller en vinstdrivande tredje part.
- Använda icke-statliga organisationer eller interna arbetstagar- och ledningskommittéer.
- Samråda med en så kallad ”gul” fackförening – en fackförening som kontrolleras av arbetsgivaren – istället för en oberoende och verklig fackförening.
För att säkerställa social dialog i leveranskedjan behöver ni undersöka de specifika strukturerna i de fabriker och länder där ni köper in varor. Det är också viktigt att samarbeta med era leverantörer för att säkerställa att social dialog faktiskt äger rum och att arbetarnas rättigheter respekteras.
Program för att fånga arbetares röster
Utöver insatser för att stärka föreningsfriheten och kollektiva förhandlingar kan ni använda teknik, särskilt mobiltelefoner, för att samla in information direkt från arbetare. Dessa verktyg ger arbetarna en kanal för att uttrycka sina farhågor och bidrar samtidigt till att minska risken för negativ påverkan.
För att detta ska vara effektivt är det avgörande att samarbeta med era leverantörer. Detta ökar sannolikheten för att de engagerar sig i processen och vidtar nödvändiga åtgärder.
Det är dock arbetarnas deltagande som är nyckeln till framgång. De måste känna sig trygga i att ge feedback utan rädsla för repressalier och tro på att deras synpunkter faktiskt kan leda till förändring. För att undvika att arbetarna överbelastas med enkäter och frågor är det också fördelaktigt att samordna med andra köpare och använda gemensamma program inom samma fabrik.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver samråd med rättighetshavare i er egen verksamhet och hur dessa uppfyller kravet på meningsfulla samråd.
- Instruktioner som beskriver samråd med rättighetshavare i leveranskedjan.
- Mötesprotokoll från social dialog, utfrågningar och andra samrådsförfaranden för stickprovsprodukter.
- Resultat från program för att fånga arbetares röster och/eller enkäter kopplade till stickprovsprodukter.
- Riskbedömningar för den egna verksamheten, inklusive de samråd som ligger till grund för bedömningen.
- Riskbedömningar för leveranskedjan för stickprovsprodukter, inklusive eventuella samråd och/eller de källor som ligger till grund för bedömningen.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i den egna verksamheten, inklusive:
- Hur lagstadgade samråd tillämpas enligt arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och/eller miljöbalken.
- Hur social dialog tillämpas (treparts-/tvåpartsprocess; formell/informell; nationell, regional eller företagsnivå).
- Hur samråd präglas av tvåvägskommunikation, lyhördhet, god tro och kontinuitet.
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i leveranskedjan, inklusive:
- Hur meningsfulla samråd eftersträvas också i leveranskedjan, exempelvis genom arbetstagarintervjuer vid besök och revisioner eller program som fångar arbetares röster.
- Hur information inhämtas från trovärdiga och oberoende källor om direkta samråd inte är möjliga.
Det finns underlag som visar att samråd har genomförts i den egna verksamheten, exempelvis medarbetarenkäter eller mötesprotokoll från lagstadgade samråd och social dialog och/eller utfrågningar med påverkade samhällen, samt bevis på att dessa ligger till grund för riskbedömningar.
Det finns underlag som visar att samråd har genomförts i leveranskedjorna för stickprovsprodukter, exempelvis arbetstagarintervjuer vid revisioner, eller att samråden har ersatts av trovärdiga och oberoende källor såsom civilsamhället, akademin, myndigheter och medier, samt bevis på att samråden/källorna ligger till grund för riskbedömningar.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i den egna verksamheten, eller så är de ofullständiga:
- Lagstadgade samråd tillämpas inte enligt arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och/eller miljöbalken.
- Social dialog tillämpas inte (treparts-/tvåpartsprocess; formell/informell; nationell, regional eller företagsnivå).
- Samråd präglas inte av tvåvägskommunikation, lyhördhet, god tro och kontinuitet.
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i leveranskedjan, eller så är de ofullständiga:
- Meningsfulla samråd, exempelvis genom arbetstagarintervjuer vid besök och revisioner eller program som fångar arbetares röster, eftersträvas inte.
- Information inhämtas inte från trovärdiga och oberoende källor om direkta samråd inte är möjliga.
Det saknas underlag som visar att samråd har genomförts i den egna verksamheten, exempelvis medarbetarenkäter eller mötesprotokoll från lagstadgade samråd och social dialog och/eller utfrågningar med påverkade samhällen, eller bevis på att dessa har använts i riskbedömningar.
Det saknas underlag som visar att samråd har genomförts i leveranskedjorna för stickprovsprodukter, exempelvis arbetstagarintervjuer vid revisioner, eller att samråden har ersatts av trovärdiga och oberoende källor såsom civilsamhället, akademin, myndigheter eller medier—eller bevis på att samråden/källorna har använts i riskbedömningar.
Uppmärksamma särskilt sårbara grupper
Ni ska uppmärksamma negativ påverkan på individer från grupper och befolkningar som har en ökad risk för sårbarhet eller marginalisering, inklusive miljö- och människorättsförsvarare. Syftet är att se till så att ni inte bidrar till eller förvärrar sådan sårbarhet eller marginalisering.
FN har utvecklat rättigheter för följande grupper:
Urfolk
Kvinnor
Nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter
Barn
Personer med funktionsnedsättning
Migrantarbetare och deras familjer
I situationer av väpnad konflikt ska ni dessutom respektera normerna i internationell humanitär rätt.
Vad menas då med att ”uppmärksamma”? När ni identifierar risker, fundera på om de påverkar grupper med ökad sårbarhet eller marginalisering. Om det finns en risk för att mark tas i beslag, så kallad landgrabbing, och det bor urfolk på marken, bör detta uppmärksammas. Om det finns risk för skuldslaveri, en form av tvångsarbete, utgör migrantarbetare en särskilt sårbar grupp. Om det finns risk för att yttrandefriheten begränsas kan miljö- och människorättsförsvarare vara särskilt utsatta.
Genom att identifiera sårbara grupper blir ni bättre förberedda på dialog med riskleverantörer och hantering av negativ påverkan i leveranskedjan. Denna analys gör det också lättare att prioritera de allvarligaste riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet, då sårbara grupper ofta drabbas hårt.
I den mall för riskbedömning som vi har tagit fram, som finns längre ner under Mallar processkrav 2, få ni hjälp att uppmärksamma särskilt sårbara grupper.
Genusperspektiv
Nedan följer några saker att tänka på utifrån ett genusperspektiv:
| Bedrivs verksamheten i en kontext där kvinnor utsätts för allvarlig diskriminering? | Detta ökar risken för diskriminering i arbetssituationer. |
| Påverkar verksamheten den lokala ekonomin, miljön och tillgången till mark och försörjning väsentligt? | Kvinnor står för större delen av världens jordbruk och livsmedelsförsörjning. |
| Bedrivs verksamheten i ett konflikt- eller postkonfliktområdet? | Kvinnor är särskilt utsatta i konflikter, bland annat då sexuellt våld ofta används som krigsmetod. |
| Är det en sektor där ett stort antal kvinnor är anställda, till exempel kläder, elektronik eller jordbruk? | Dessa sektorer tenderar att vara lågt värderade (till exempel vad gäller hälsa och säkerhet och löner) som en följd av synen på kvinnor generellt. |
| Förekommer överlappande sårbarheter, till exempel kvinnliga arbetare från urfolk som inte kan läsa? | Förhöjd sårbarhet på grund av överlappande/ackumulerad sårbarhet ska tas med i beräkningen. |
| Ingår arbetare i den informella ekonomin i leveranskedjan? | Kvinnor utgör en hög andel arbetare i den informella ekonomin. |
| Tar de rapporter bedömningar baseras på i beaktande kvinnors åsikter och situation? | Det är avgörande att kvinnor deltar i samråd och dialoger för att kvinnors situation ska kunna belysas på ett adekvat sätt. |
Barnperspektiv
Nedan följer några saker att tänka på utifrån ett barnperspektiv. Tabellen är en förkortad version av Danish Institute for Human Rights och UNICEF:s guide Children’s Rights in Impact Assessments.
| Barn som familjemedlemmar till arbetare | Barn som arbetskraft | Barn som medlemmar av samhällen |
| Möjliggör arbetsvillkoren och omständigheterna för kvinnor och män att vara aktiva föräldrar? Levnadslön? Arbetstid? Bestämmelser för gravida och ammande kvinnor?Föräldraledighet?Stöd till migrant- och säsongsarbetare att vara föräldrar på distans?Barnomsorg?Hälsovård?Utbildning av god kvalitet? Uppmärksamma särskilt om verksamheten bedrivs i en kontext som kännetecknas av: Hög andel arbetskraftsmigranterFattigdom och betydande informell sektorInskränkningar av fackliga rättigheter | Skyddas unga arbetare över minimiåldern från farligt arbete? Begränsningar i arbetstid?Begränsningar av arbete på farliga höjder?Begränsningar i användningen av farliga maskiner, utrustning och verktyg?Begränsningar i transporten av tunga laster?Exponering för farliga ämnen/processer?Exponering för nattarbete?Exponering för arbete där den unga arbetaren är orimligt begränsad till arbetsgivarens lokaler? Uppmärksamma särskilt om verksamheten bedrivs i en kontext som kännetecknas av: Ålder då skolan slutar är inte densamma som minimiålder för arbeteHög förekomst av barnarbete eller unga arbetareLåg tillgänglighet till och kvalitet på skolor samt låg andel inskrivna elever och låg andel elever med slutförd skolgångStora och obligatoriska praktikprogram som kan användas för att kompensera för arbetskraftsbristHög andel arbetskraftsmigranterFattigdom och betydande informell sektorInskränkningar av fackliga rättigheter | Omfattar verksamheten markförvärv och förflyttning/avvisning av befolkning? Har samråd genomförts med befolkningen för att identifiera och hantera negativ påverkan på barn?Har barns rätt till bl.a. utbildning, skydd, hälsa, tillräcklig mat och vatten, tillräcklig levnadsstandard samt deltagande tagits i beaktande?Har fritt och informerat förhandssamtycke inhämtats från urfolk? Omfattar verksamheten privata eller offentliga säkerhetsstyrkor? Finns det risk för att barn rekryteras eller används av säkerhetsstyrkor för säkerhetsrelaterat arbete, eller för arbete relaterat till matleveranser, logistik, administration, spionage?Finns det risk för att barn kommer i kontakt med säkerhetsstyrkor på grund av t.ex. olaga intrång eller som vittnen till säkershetsstyrkornas överträdelser?Finns det risk för att barn utsätts för övergrepp, hot och trakasserier av säkerhetsstyrkor? Bedrivs verksamheten i ett område påverkat av katastrofer, konflikter eller politisk instabilitet? Är verksamheten inblandad i farliga aktiviteter som medför högre risk för katastrof orsakad av människor?Omfattar befolkningen barn som kan vara särskilt sårbara, t.ex. barn med funktionsnedsättningar, fördrivna barn, migrerande barn, barn som har separerats från sina familjer eller barn från urfolk?Finns det risk för att verksamheten stöttar stridande fraktioner eller förvärrar diskriminering eller spänningar genom att samråda eller interagera mer med en grupp än med andra? Bidrar verksamheten till omfattande miljöpåverkan? Finns det risk för att barns livsmedelssäkerhet och hälsa påverkas? Bristen på rent vatten är ett allvarligt hot då vattenburna sjukdomar såsom diarré är en huvudsaklig dödsorsak bland barn under 5 år. Barn absorberar också en högre andel föroreningar än vad vuxna gör. Uppmärksamma särskilt om verksamheten bedrivs i en kontext som kännetecknas av: UrfolkKonflikter och politisk instabilitetLandsbygd och avlägsna områden Hög brottslighetKrav från staten att använda offentliga säkerhetsstyrkorIcke-fungerande straffrättsliga system, inklusive för barn och ungdomarKatastrofer (översvämningar, torka, jordbävningar, cykloner)Livsmedelsosäkerhet och undernäringFattigdom och betydande informell sektor |
Miljö- och människorättsförsvarare
Ni ska också uppmärksamma negativ påverkan på miljö- och människorättsförsvarare. De står i frontlinjen för att skydda våra rättigheter och vår planet. Bland dem finns urfolk, fackföreningsledare, mark- och miljöförsvarare, antikorruptionsaktivister, journalister och andra som avslöjar företags oansvariga affärsmetoder och kämpar för mänskliga rättigheter.
Business & Human Rights Resource Centre driver en databas med information om attacker mot människorättsförsvarare världen över. Där kan ni bland annat söka efter attacker per land.
Business & Human Rights Resource Centre – Civic Freedoms & HRD Data
En annan källa är Observary for the Protection of Human Rights Defenders, som drivs av International Federation for Human Rights och World Organisation Against Torture.
Andra sårbara grupper och källor
I många sammanhang är det viktigt att även beakta grupper vars rättigheter inte uttryckligen definierats av FN, såsom personer med låg socioekonomisk status, gatubarn, hemlösa ungdomar, HBTQI-personer, flyktingar, asylsökande och de som påverkas av klimatförändringar. Human Rights Measurement Initiative spårar flera riskgrupper genom sin Rights Tracker. I vår sammanställning av källor hittar ni fler resurser som kan hjälpa er att identifiera särskilt sårbara grupper i olika kontexter.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver identifiering av särskilt sårbara grupper i era riskbedömningar.
- Riskbedömningar för den egna verksamheten, inklusive information om särskilt sårbara grupper.
- Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter, inklusive information om särskilt sårbara grupper.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för leveranskedjan.
Särskilt sårbara grupper har identifierats i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Särskilt sårbara grupper har identifierats i riskbedömningar för leveranskedjan för stickprovsprodukter.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för leveranskedjan.
Särskilt sårbara grupper har inte identifierats i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Särskilt sårbara grupper har inte identifierats i riskbedömningar för leveranskedjan för stickprovsprodukter.
Prioritera risker utifrån sannolikhet och allvarlighet
Ni ska prioritera de mest betydande riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Det finns ingen hierarki inom internationell människorättslagstiftning – mänskliga rättigheter är sammanhängande, ömsesidigt beroende och odelbara. Dock är det ofta omöjligt att hantera all negativ påverkan samtidigt, vilket kräver prioritering utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Standardmetoder för riskbedömning väger sannolikhet och allvarlighet lika. Men om en påverkan har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Fokus bör ligga på den påverkan som orsakar störst skada, exempelvis risk för förlust av liv, även om sannolikheten är låg.
Allvarligheten ska bedömas utifrån den negativa påverkans:
- Vikt, vilket avser allvaret i den negativa påverkan.
- Omfattning, vilket handlar om påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador.
- Möjlighet att återställa, vilket innebär eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverkan.
Exempel på vikt, omfattning och möjlighet att återställa
Tabellen är från s. 43-44 i OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande.
| | Vikt | Omfattning | Möjlighet att återställa |
| Mänskliga rättigheter | Omfattningen av intrång i tillgången till grundläggande livsförnödenheter eller friheter (t.ex. utbildning, försörjning etc.) | Antal personer som påverkas% av identifierbara grupper av människor som påverkas | I vilken utsträckning påverkan kan åtgärdas (t.ex. genom kompensation eller återställande) Huruvida de berörda personerna kan återställas till sitt utövande av rättigheten i fråga |
| Arbetares rättigheter | Omfattningen av påverkan på arbetares hälsa eller säkerhetHuruvida kränkningen gäller en grundläggande rättighet i arbetslivet | Antal arbetstagare/ anställda som berörsI vilken utsträckning påverkan är systematisk (t.ex. i en viss geografi, bransch eller delsektor)vilken utsträckning vissa grupper påverkas oproportionerligt mycket av påverkan (t.ex. minoriteter, kvinnor osv.) | I vilken utsträckning påverkan kan åtgärdas (t.ex. genom kompensation, återinträde i tjänst osv.)Huruvida de berörda arbetarna kan återställas till det tidigare åtnjutandet av rättigheten i frågaI vilken utsträckning hot mot arbetare för att de bildat eller anslutit sig till en fackförening i praktiken kommer att frånta arbetarna rätten till representation |
| Miljön | Omfattningen av påverkan på människors hälsaOmfattningen av förändringar i artsammansättningenVattenanvändningsintensitet (% användning av totala tillgängliga resurser)Grad av avfall och kemisk generering (ton; % av genereringen) | Påverkans geografiska räckviddAntal arter som påverkas | I vilken utsträckning det är möjligt eller praktiskt genomförbart att återställa naturområdetHur lång tid det skulle ta att gottgöra |
| Affärsetik | Monetärt belopp av mutanFörlust av liv eller allvarlig kroppsskada orsakad av mutorMutans brottsliga karaktärPåverkan på marknader, människor, miljö och samhälle på grund av beslut som fattats baserat på mutorStorleken på vinsten från mutorna | Frekvens som mutor betalasGeografisk spridning av mutorAntal och/eller nivå på tjänstemän, anställda eller agenter som deltar i mutorOmfattningen av aktiviteter kopplade till mutorAntal identifierbara grupper som påverkas av beslut baserade på mutor | Omfattningen av skador på samhället på grund av förlust av offentliga medelI vilken utsträckning aktiviteter som bedrivs och möjliggörs av mutor kommer att leda till oåterkallelig negativ påverkan |
Allvarlighet är inte ett absolut begrepp utan måste bedömas i relation till annan negativ påverkan i varje enskilt fall. Särskilt sårbara grupper drabbas ofta hårt, vilket gör det viktigt att ta hänsyn till dem vid prioritering av de mest betydande riskerna. När dessa har hanterats bör arbetet fortsätta med de näst allvarligaste riskerna och därefter successivt med övriga.
I den mall för riskbedömning som vi har tagit fram, som finns längre ner under Mallar processkrav 2, får ni hjälp att prioritera risker utifrån sannolikhet och allvarlighet. Ni ska prioritera de mest betydande riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Förslag på verifikat
- Instruktioner som beskriver prioriteringen utifrån sannolikhet och allvarlighet.
- Riskbedömningar för den egna verksamheten, inklusive prioriteringar utifrån sannolikhet och allvarlighet.
- Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter, inklusive prioriteringar utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det prioriterar risker utifrån sannolikhet och allvarlighet, inklusive hur allvarligheten bedöms utifrån:
- Vikt: Allvaret i den negativa påverkan.
- Omfattning: Påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador.
- Möjlighet att återställa: Eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverka
Riskerna i den egna verksamheten har prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Riskerna i leveranskedjorna för stickprovsprodukter har prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Observera att sannolikhet och allvarlighet inte är detsamma som sannolikhet och konsekvens. Tillbörlig aktsamhet fokuserar på negativ påverkan på människor, miljö och samhälle, inte på risker för företaget. Dessa riskbedömningar skiljer sig också från de dubbla väsentlighetsanalyser som görs enligt CSRD, där både påverkan på omvärlden och påverkan på företagets resultat beaktas.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det prioriterar risker utifrån sannolikhet och allvarlighet, eller så är de ofullständiga. Det vill säga, allvarligheten bedöms inte utifrån:
- Vikt: Allvaret i den negativa påverkan.
- Omfattning: Påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador.
- Möjlighet att återställa: Eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverka
Riskerna i den egna verksamheten har inte prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Riskerna i leveranskedjorna för stickprovsprodukter har inte prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Mallar processkrav 2
- Mall för identifiering av riskleverantörer (prioriterade inköpskategorier)
- Mall för kartläggning av leveranskedjan
- Mall för riskbedömning av leveranskedjan inkl. åtgärdsplaner och gottgörelseplan
- Mall för instruktion för ansvarsfulla inköp (avsnitt 2) (revideras för tillfället)
Leverantörens process för tillbörlig aktsamhet
Integrera åtagandena i policyer och fördela ansvaret för policyer och tillbörlig aktsamhet
Vi förklarar vilka krav som ställs på policyer och hur ansvaret ska fördelas mellan styrelsen, personer i ledningsfunktion och anställda.
Identifiera och bedöma negativ påverkan
Vi förklarar begreppen riskleverantör, kartläggning av leveranskedjan, samråd med rättighetshavare och särskilt sårbara grupper, samt hur ni prioriterar risker utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Förhindra och begränsa negativ påverkan som ni orsakar eller bidrar till
Vi förklarar ansvaret att upphöra med aktiviteter som orsakar eller bidrar till negativ påverkan, upprätta åtgärdsplaner och främja hållbara inköpsmetoder.
Förhindra och begränsa negativ påverkan kopplad till er verksamhet
Vi förklarar ansvaret vad gäller leverantörsbedömningar, åtgärdsplaner och vidareförmedling av kraven – inklusive transparens – samt möjligheten att tillfälligt stoppa eller säga upp avtalet.
Följa upp åtgärderna för att förhindra och begränsa negativ påverkan
Vi förklarar vad vi menar med att följa upp åtgärdsplaner, att samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare samt att hantera avvikelser.
Möjliggöra klagomål
Vi förklarar klagomålsmekanismers nyckelfunktioner, för vilka intressenter de ska vara öppna samt behovet av att hantera framförda klagomål.
Tillhandahålla gottgörelse
Vi förklarar begreppet, när ni är skyldiga att gottgöra samt behovet av att samråda på ett meningsfullt sätt med drabbade rättighetshavare och utvärdera om de är tillfredsställda med processen och resultatet.