Femton års samarbete 

De första två åren av samarbetet ledde fram till en första milstolpe i regionernas upphandling – en uppförandekod för leverantörer, som refererade till ILO:s kärnkonventioner, FN:s barnkonvention och tillämpliga lagar om arbetsmiljö och arbetsrätt. Koden antogs i de tre regionerna och beslut togs om att applicera den på inköp av produkter i sex kategorier som betraktades som högriskområden: kirurgiska instrument, textilier, handskar, sprutor och kanyler, förband och sårvård samt engångsprodukter. (I slutet av 2010 utökades listan med IT-produkter och läkemedel.)

Koden följdes av en gemensam metod för utvärdering av om leverantörerna levde upp till avtalskraven. Metoden omfattade dels självutvärdering av leverantörer och i vissa fall tredjepartsrevisioner på plats i tillverkningsländerna. Nya fabriksrevisioner beställdes av Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen. En revision i Pakistan avslöjade brister vilket ledde till att ett avtal inte förlängdes med den svenska återförsäljaren. En revision i Malaysia som identifierade grova överträdelser av arbetares rättigheter och allvarliga arbetsmiljöproblem ledde till en handlingsplan med ett omfattande åtgärdsprogram.

Effekterna av de nya gemensamt framtagna instrumenten – uppförandekoden och uppföljningsmetodiken – blev ett första handfast bevis på att samarbete mellan regionerna kunde leda till förbättringar i tillverkningsländer och därmed öka hållbarheten i regionernas upphandling. Med denna slutsats i bagaget var marken jämnad för att gå från pilotprojekt till nationell samling.

Upphandlingscheferna i pionjärregionerna blev kontaktade av övriga regioner och landsting och 2010 gick upphandlingscheferna i samtliga regioner och landsting med i samarbetet. De stod inför liknande utmaningar som de tre stora, men saknade resurser för att hantera dessa på egen hand. Samtliga regioner enades om att samfinansiera projektet som fick namnet ”Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling – ett samarbete mellan Sveriges landsting och regioner.” Syftet: att ge alla regioner samma möjligheter att bedriva en hållbar upphandling med fokus på arbetares rättigheter och miljö i leveranskedjorna.

Nu var grunden för ett nationellt samarbete lagd. Det tog en fastare form genom att en styrgrupp bildades och en nationell webbplats producerades, samt att ansvar fördelades mellan regionerna. En expertgrupp med medlemmar från utvalda vårdregioner tillsattes med uppdraget att verkställa styrgruppens beslut. En överenskommelse gjordes om att gemensamt finansiera en samordnande enhet med uppdraget att ge operativt stöd till regionerna och utveckla processer på nationell nivå.

År 2012 tillträdde Pauline Göthberg, internationell expert på hållbar utveckling och socialt ansvarstagande, som nationell samordnare. Regionernas kansli för hållbar upphandling inrättades som operativt centrum för samarbetet och har sedan dess successivt vuxit ut till dagens styrka på fem medarbetare med spetskompetens inom olika delar av hållbarhetsarbetet. Kansliet utvecklar processer, kompetensutvecklar upphandlare och hållbarhetsstrateger samt driver och samordnar samarbetet mellan regionerna.

De närmaste åren kunde nu ytterligare verktyg utvecklas som stöd för upphandlarnas arbete med att implementera uppförandekoden i upphandlingen. Ett första steg blev en översyn av det rättsliga ramverket vilket ledde fram till en uppdatering av uppförandekoden med standardvillkor för alla avtal. Koden anpassades nu till FN:s Global Compacts tio principer och utökades till att omfatta mänskliga rättigheter och krav på anti-korruption. Även avtalsvillkoren uppdaterades för att återspegla den reviderade koden. Leverantörer förväntades förstå innebörden av innehållet i koden innan de lämnade anbud och de som tilldelades kontrakt förband sig att följa de sociala villkor som angavs i avtalet. 

År 2014 lanserades det banbrytande kontraktsvillkoret om tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor, där uppförandekoden sedan dess ingår. Kontraktsvillkoret syftar till att säkerställa att upphandlade leverantörer har policyer och processer på plats för att identifiera, bedöma, förhindra, begränsa och gottgöra negativ påverkan på människor, miljö och samhälle i den egna verksamheten och leveranskedjorna. Villkoret bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande och ILO:s trepartsförklaring om multinationella företag och socialpolitik.

Leverantörer förväntas identifiera, bedöma, förhindra, begränsa och gottgöra faktisk och potentiell negativ påverkan på människor, miljö och samhälle – både i er egen verksamhet och i leveranskedjan.

​Målet: Att främja hållbara upphandlingsmetoder i syfte att identifiera, förhindra och begränsa negativ påverkan på människor, miljö och samhälle under varor och tjänsters livscykel.

Även uppföljningsprocessen, som verifierar att leverantörer följer uppförandekoden och driver på förbättringar i leveranskedjan, har utvecklats. Tillkomsten av standardklausuler för mänskliga rättigheter möjliggjorde gemensamma uppföljningar mellan regionerna. Det fick till följd att kostsamma revisioner kunde finansieras gemensamt, fler revisioner kunde genomföras och att resultaten kunde komma alla regioner till del. Nya sanktionsmöjligheter togs också fram.

Takten i uppföljningsarbetet ökade. Under åren 2012-2015 utvärderades 81 självutvärderingsformulär och åtta fabriksrevisioner genomfördes. Fler fabriksrevisioner innebar att fler överträdelser kom i dagen. Allvarliga överträdelser – tvångsarbete, bristande föreningsfrihet, överdriven övertid – upptäcktes t ex i Malaysia, där Region Jönköping lät genomföra en revision i en handskfabrik. Den revisionen ledde till att leverantören upprättade ett åtgärdsprogram för företagets samtliga fabriker.

Efter några år med hårdare krav på leverantörerna och en starkare uppföljningsverksamhet började tecken på förbättringar också synas på instrumentfabrikerna i Pakistan. SwedWatch, vars rapport från Pakistan och Indien 2007 var den direkta katalysatorn för utvecklingen av regionernas nationella samarbete, kunde efter återbesök berätta om en rad förbättringar på fabrikerna i Pakistan.

I en ny rapport från SwedWatch, Healthier procurement från 2015, framgick att de nya krav som regionerna utarbetat börjat ge effekt. Till följd av hårdare krav på leverantörerna kunde organisationen nu rapportera om nya löner på lagstadgade nivåer, reglerad övertid, förbättrad arbetsmiljö och aktiva insatser mot barnarbete. Den positiva utvecklingen var ytterligare ett bevis på att regionernas nya kriterier i upphandlingsvillkoren verkligen kan leda till förbättrade arbetsvillkor i de länder där varor till sjukvården produceras.

Möjligheten att följa upp hur leverantörerna lever upp till sina förpliktelser har på senare år ökat stadigt. För att skapa en enhetlig metodik i arbetet med identifiering av risker, utveckling av hållbarhetskrav och uppföljning av leverantörer har det nationella kansliet arbetat fram kärnprocesser för att identifiera risker, utveckla effektiva hållbarhetskrav och metoder för uppföljning. Dessa processer utgör idag grunden för hur regionerna integrerar hållbarhet i sina inköp. 

År 2016 togs beslut om en utökad satsning på avtalsuppföljning, vilket fick till följd att fler leverantörer fick genomgå revisioner av hur de uppfyller hållbarhetsaspekterna i avtalen med regionerna. Ett annat led i den satsningen var införandet av den nationella så kallade eskaleringstrappan, en metod som föreslår åtgärder som ska vidtas om avvikelser från kontraktsvillkoren upptäcks hos leverantörer eller i deras leveranskedjor. Många leverantörer började nu tack vare de här insatserna se över sina rutiner ifråga om riskbedömning och riskhantering.

Vid den här tiden hade regionernas nationella samverkan bidragit till att positionera Sverige bland de främsta länderna inom offentlig upphandling i Europa. Med gemensamma riktlinjer för leverantörer och kontraktsvillkor för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjor etablerade sig de svenska regionerna i främsta ledet för utvecklingen av hållbar upphandling. Studier av organisationer som SwedWatch och Electronics Watch har visat att krav på mänskliga rättigheter och sociala rättigheter på arbetsplatser, som regionerna infört i sin upphandling, kan göra skillnad för arbetstagare i tillverkningsländer med normalt svagare kontrollsystem.

Regionernas samarbete började uppmärksammas internationellt och medlemmar i regionernas nätverk började bjudas in som föreläsare vid svenska universitet och vid arrangemang anordnade av internationella organisationer som OECD, FN och EU. Regionernas framsteg uppmärksammades också genom att Region Jönköpings län och Stockholms läns landsting tilldelades ”outstanding case-study award” i USA 2017 för hållbar offentlig upphandling.

Under de närmaste åren fortsatte regionerna att utveckla sina arbetsmetoder inom ramen för samarbetet. Ansvaret för särskilt riskutsatta produktområden fördelades på de åtta regionområden som samarbetet organiserats i. Regionerna ålades nu att, med stöd av det nationella kansliet, genomföra regelbundna riskanalyser för sina specifika områden, formulera treåriga handlingsplaner, identifiera leverantörer för revision och föra dialog med branschorganisationer med mera. Varje region tilldelades också en fast budget för uppföljningar för att säkerställa att alla regioner bidrog lika mycket. Utifrån denna gemensamma grund utvärderades under 2016-2017 125 självskattningsformulär och fem platsrevisioner.

Arbetet med att stärka det strategiska ramverket resulterade i nya instrument: kampen mot antikorruption fick sin egen nationella strategi 2017. Den bygger på en vilja att säkerställa att offentlig förvaltning bedrivs på ett rättssäkert, transparent och ansvarsfullt sätt. Året därpå utökades det nationella samarbetet till att även omfatta miljösamordning. Strategin för harmoniserade miljökrav innebär större möjligheter till såväl påverkan som uppföljning gentemot marknaden och – på sikt – såväl ökad miljönytta som kostnadsbesparingar för regionerna.

Uppföljningar i tillverkningsländer genomförs oftast av oberoende organisationer som SwedWatch, men initiativ har också tagits av regionerna själva. Ett mycket uppmärksammat fall, i såväl svenska som internationella medier, var det som utlöstes av ett larm från en känd brittisk människorättsaktivist 2019 och som avslöjade skuldslaveri vid fabriker i Malaysia. Där tillverkades plasthandskar och andra förbrukningsvaror för vårdändamål som såldes till bland annat Sverige.

Representanter för Region Östergötland, Jönköping och Kalmar samt Regionernas kansli för hållbar upphandling tog initiativ till revisioner på plats i Malaysia. Där kunde de konstatera grova fall av skuldslaveri, där arbetarna avkrävs olika avgifter och hamnar i ett pressat ekonomiskt underläge gentemot arbetsgivaren, med orimligt långa arbetstider som följd.

Resultatet av uppföljningarna och efterföljande dialog med leverantörer och de producerande företagen ledde till att fabrikerna upphörde med att kräva avgifter av sina arbetare och att de som utnyttjats fick ersättning. Regionerna har fortsatt att följa upp förhållandena på fabrikerna i Malaysia, vilket har bidragit till konkreta förbättringar inom områden som säkerhet, boende, löner och arbetstagares rättigheter.

Lagom till att samarbetet fyllde tio år 2020 antogs en ny vision för verksamheten – Välfärd genom världsledande hållbar upphandling. Det innebar en tydlig ambitionshöjning i regionernas hållbarhetsarbete. Ökade krav och förväntningar från medborgarna, en ny nationell upphandlingsstrategi liksom ökade internationella förväntningar hade gett impulser till regionerna att intensifiera sina ansträngningar. 

Missionen slår fast att hållbarhetsaspekterna skall vara bärande genom hela inköpsprocessen och att regionernas arbete skall ligga i upphandlingsområdets framkant ifråga om nationell samverkan, nationellt harmoniserade krav och uppföljningar med reell effekt. I visionen ingår också att medborgarnas förtroende för regionerna och regionernas roll att skapa ett hållbart samhälle stärks.

Åren därpå, 2021, intensifierades arbetet med riskanalyser för alla former av sjukvårdsprodukter och en nationell strategi för harmonisering av miljökrav togs fram. Parallellt genomfördes en bred kompetenssatsning i frågor om hållbar upphandling i regionerna. Ett beslut om ökade ekonomiska resurser till nuvarande nivå – 1 krona per invånare – skapade bland annat möjligheter att ytterligare öka arbetet med uppföljning av leverantörernas avtalsuppfyllelse. 

Under 2024 slutfördes arbetet med en vägledning om tillbörlig aktsamhet i hållbara leveranskedjor, som gjordes i samarbete med Adda och Upphandlingsmyndigheten. Vägledningen, tillgänglig på denna webbplats, visar hur kontraktsvillkoret om tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor kan användas och uppfyllas.

Samma höst initierades en upptrappning av uppföljningsarbetet, när totalt 33 leverantörsrevisioner i närtid aviserades. Fokus ligger på leverantörer av utrustning och förbrukningsvaror till hälso- och sjukvården, där regionerna vill säkerställa efterlevnad av kraven på hållbara leveranskedjor och systematiskt miljöarbete.

Under 2025 fortsätter arbetet med siktet inställt på visionens konkreta mål om regionernas uppgift att bidra till att skapa ett hållbart samhälle. En uppdaterad övergripande riskanalys för sjukvårdens inköp av varor och tjänster är på plats, och nya handlingsplaner för identifiering av risker inom specifika områden under utformning. Mot slutet av året presenteras en ny verksamhetsstrategi för den kommande femårsperioden.